Dagbok 2007 december-november
-
oktober
- september - augusti
- juli
Till Startsida
Torsdag 30 augusti 2007
Idag tjeckade Per, vår instruktör,
oss som snart skall göra vår årliga RPS test hos polisen
på Revinge.
Lydnaden såg jättebra ut för
Lork förutom något snett och sent sitt.
Det var lite spännande att se om han skulle
släppa efter överfallet runt hörnan. Han blir så jäkla
förbaskad när överfallet kommer som en överraskning.
Vid första överfallet glömde han stänga käften
men tog snabb ett nytt bett. Vi var alla lika förvånade. Betten
brukar inte vara något problem.
Han låg på i anropssträckan
och i transporten efter visitationen. Vi gjorde momentet en gång
till och då gick överfallet bra och jag kom åt honom i
transporten.
Det finns inget värre än att köra
över färisten innan Revinge Nygård. Jag är inte speciellt
nervös på tävlingar, men jag tycker inte om att åka
ner till Revinge och göra testen. Det står ju mer på spel
vid vår RPS test än på en tävling.
Sedan var vi några stycken som körde
upplet och sedan var det dags att köra hem.
Jobba i morgon, men sedan har jag semester på
lördag för Carina (min dotter) fyller 40 år. Hur kan hon
vara så gammal när jag är så ung, eller?
Vi ska cykla dressin så jag hoppas det
inte blir för mycket regn. Emelie (mitt ena barnbarn) och jag skall
cykla tillsammans och hon tror tydligen att det är bara jag som skall
trampa. Men det skall vi bli två om.
Onsdag 29 augusti 2007
Programmet idag har varit spår, upplet
och skyddsträning.
Idag gick Carina ett fullspår på
ca 1500m och vi knatade iväg själva Lork och jag. Oftast går
Carina med bakom och för mig innebär det inget problem, för
hon kan stanna 50m bakom fast Lork är på rätt håll
och det gör att jag måste lita på Lork och inte tro att
han är fel bara för att Carina stannar.
Förresten, hur många har en spårläggare
till sin hund som trots att hon inte har någon egen hund att träna
själv glatt går spår till Lork som om det var en självklarhet?
Carina du är en riktigt träningskompis!
Tillbaka till spåret.
Upptaget på rätt håll och det
var skönt. Han travade på i rask takt och hittade första
pinnen. När Lork tar upp den och vi leker med den, brukar han springa
bort till Carina för att visa den. Och hans min var obetalbar när
han vände sig om och upptäckte att där var ingen Carina.
Han tittade sig runt och såg lite vilsen ut.
Spåret fortsatte ut på ett hygge,
genom alldeles nybökad mark av vildsvin, men det bekommer honom inte.
Vid något tillfälle gjorde han en avstickare på ca en
meter antagligen för att tjecka någon spännande doft, men
sedan gick han in i spåret igen.
I den skogen vi var finns massor av vilt och
vi försöker att lägga så mycket spår som möjligt
i sådan terräng för att det inte skall bli problem på
tävling. Ok det kan det ju bli ändå, men man känner
sig lite mer säker när man vet att han inte brukar intressera
sig för viltspår.
Spåret gick på olika underlag och
kunde inte ha gått bättre. Han hittade alla apporterna + sina
snusdosor som är mycket viktiga för honom på träningsspåren
och så naturligtvis hans lilla matlåda på slutet.
Sedan körde vi upplet och det gick som en
dans och jag var jättenöjd med Lork.
Vi gick en liten runda med Lina och Lork för
vädret var helt underbart.
Och så var det skyddsträning
på kvällen.
Vi körde munkorgsarbetet helt tävlingsmässigt
för att få fram det beteendet han har på tävlingar.
Transporterna gick bra, han var lite hög
i överfallet under transport så vi får styra ner honom
lite. När vi går från 3 m till 1 m och börjar närma
oss gruppen ligger han på lite för mycket i transporten. Han
vet ju vad som skall hända.
På dubbelretningen var det likadant, ganska
bra tills vi kom upp mot gruppen, men sedan sämre. Vi fick vända
två ggr innan han fick gå i dubbeln. Även här var
han hög så det blir bara att träna detta och rikta ner
honom, helst under livremmen. Ja, ja figgen får ju tåla lite.
Han flaxig i sin munkorgsbevakning, så
detta ser inte bra ut. Jesses, det verkar som om inget är bra, eller
hur? Men fullt så tokigt är det inte.
Och så har vi det förbenade modprovet.
Går upp bra, bra angrepp och bra släppande. Ha, ha där
lurade jag er. Icke han släppte, men jag hade utrustat några
med länkar som skulle hamna sidan om honom på marken och då
släppte han. Men det känns inte riktigt bra med vatten, länkar
och allt annat bråte.
På ärmtransport med överfall
gick han precis och tittade på en valp vid sidan om, men har en otroligt
snabb uppfattningsförmåga och avvärjde bra. I detta läget
släpper han när jag kommenderar, så han har lite respekt
för sin matte. Inbillar jag mig i alla fall!?
I morgon är det planträning med Securitas
i Landskrona.
Söndag 26 augusti 2007
Sökträningen gick ömsom vin och
ömsom vatten. Vi bestämde att vi skulle köra så att
figgen låg eller satt stilla och inte hoppade upp och ned för
det gör Lork kanske lite konfunderad. Visst är det bra med toleranser,
men på tävling ligger figgen stilla. Det är kanske bättre
att få honom säker och helt ren på ett bra avstånd,
innan vi tränar på toleranser. Vi bestämde att när
jag kommer fram skall jag ta hand om Lork, flytta ut honom någon
meter från legan och ta fram figgen som ger mig bollen och sedan
belönar jag.Tanken är att han skall veta att figgen har något
som han vill ha och som han får när han backat ut och lugnat
ner sig.
Sagt och gjort.
De första fyra skicken gick bra, han var
ganska nära figgarna, men rörde dem inte.
Vi hade en gömd lega där Pirita låg
och Lork försökte inte riva stället denna gången heller.
Han provade att sticka in nosen och SPLASH en stråle vatten kom ur
värnet. Och då höll han sig på avstånd. Det
gick bättre den här gången att plocka fram Pirita, han
satt stilla tills jag fick bollen och belönade honom.
Men sen for hin håle i honom och på
Ann, som låg på magen, var han framme och buffade så
fort jag närmade mig. Vi försöker avdramatisera min roll
när jag kommer in till honom, men han lyssnade inte alls på
Ann när hon sa ”backa” till honom. Så nu fick vi gnugga geniknölarna
innan nästa skick. Ann fick leka sheriff med två pickadoller
och så låg hon likadant som innan. Lork tycker det är
obehagligt när vattnet kommer och backar ut, men försöker
sedan komma in till figgen igen. Pust, stön och attans, attans!
Ja, ja vem har sagt att hundträning skall
vara
lätt? Men det känns lite som om han triggar igång när
han skick efter skick inte får komma in och få bollen hos figgen.
Är det någon som tror att han kommer
att lära sig? Jo, men visst, jag gör det! Man måste vara
optimist, eller hur?
I morgon är det tid att slita och släpa
på jobbet igen. Jag fattar inte att semestern redan är slut.
Lördag 25 augusti 2007
Idag har vår skyddsgrupp haft uppvisning
på Bjuvsfestivalen. Först gick vi med i karnevalståget
och min och Ingegerds uppgift tillsammans med våra hundar, var att
se till att ingen skadades av traktorekipaget med Miss Ärta kandidaterna
som skulle kasta godis. Jag kan säga att det var bland det värsta
jag har varit med om.
Vi gick på varsin sida om vagnen i höjd
med första hjulparet och skulle se till att det var minst en meter
till publiken. Och det kan jag säga att det inte var det lättaste.
Ungar, tonåringar och t o m föräldrar var som galna efter
godiset. Godis, som hamnade på marken in under vagnen, försökte
folk krypa efter trots att vagnen rörde sig.Lork skötte sig exemplariskt,
brydde sig inte om oväsendet eller folket, men det var oroligt för
mig eftersom vi gick närma vagnen och jag var rädd att Lork skulle
hamna i vägen för hjulet. Jag var genomsvett innan vi kom till
slutstationen.
Så till uppvisningen.
Vi bestämde att vi skulle visa upp lite
hur man börjar med valpring, sedan hur man trappar upp träningen
för en blivande skyddshund och så visa en färdig skyddshund,
som var Lork. Allt flöt jättebra och vi hade mycket publik som
tittade på.
Vi visade valpring med Håkans valp Cooper,
första bettövningarna med Katja och hennes Stacy och första
övningarna i munkorgsarbetet med Peter och hans mammas hund Gina.
Sedan var det dags för Lork och han uppfattade
det som en tävlingssituation och var taggad till tusen.
Fasttagande i munkorg.
Vid fasttagande i munkorg gick Peter omkull till
publikens stora förtjusning, Lork skötte sig jättebra och
dunkade inte på med munkorgen när Peter låg ner.
Dubbelretning.
Dubbelretningen gick bra, han vänder snabbt
men han gick lite högt så det får vi kolla på nästa
träning. Men transporten fram till dubbeln var under all kritik. Han
var minst en halv hundlängd före mig och det måste åtgärdas.
Sändande för bevakning.
Det irriterar mig att han lite nonchalant framme
hos figgen, han släpper i bevakningen och det ser inte bra ut. Ytterligare
en sak att träna på.
Transport i ärm med överfall.
Transporten var urusel, men han är snabb
med avvärjningen. Lork hamnade lite konstigt efter bettet och höll
på att landa på rygg när figgen satte ner honom, men det
löste sig. Jag märkte hur förb….d han blev och kände
att detta bådade inte gott inför modprovet.
Sändande med återkallande.
Lork vände nästan omedelbart när
jag kallade tillbaka honom efter att ha skickat honom revir på en
springande
figurant och det imponerade på publiken.
Anrop med modprov.
Vi höll till bakom Folkets Hus och gräsplanen
är inte så stor, så det blev ingen lång anropssträcka,
ha gjorde ett kanon modprov, men mycket riktigt: han släppte inte!
Jäkla knallhatt!! Jag fick ta fram bollen
för att få honom att släppa. Publiken tyckte det var roligt,
men jag börjar bli orolig inför höstens skyddstävlingar.
Det blir en hård onsdagsträning åtminstone för Lork.
Lite rajtan tajtan övning.
Peter spelade buse som inte ville försvinna
när jag sade till honom utan gick omkring och retade oss. Plötsligt
kom ett överfall som Lork snabbt avvärjde. Lite seg i släppandet,
men det gick. Jag kommenderade Peter att lägga sig på knä
med armarna över huvudet.När Lork och jag fått Peter under
kontroll kommer Håkan rusande bakifrån för att hjälpa
sin ”kompis”. Lork uppfattade situationen snabbt och avvärjde bra.
Han släppte ganska bra och jag kommenderade Håkan bort till
Peter och ner på knä, händerna över huvudet och sedan
var det meningen att jag skulle lägga Lork bakom dem. Men han var
supertaggad så jag höll honom i kopplet, satte foten i ryggen
på figgarna så de stöp på näsan i gräset.
Klart populär övning för publiken.
Sheltien Roy som skyddshund.
Vi slutade vår uppvisning med att Katja
visade att även en sheltie kan angripa och kämpa till sig sitt
byte. Roy är för go’, liten ettrig och charmig. Helt klart ett
uppvisningsämne.
Danny uppträdde.
Efter uppvisningen skulle Danny från Idol
sjunga och vi skulle ”vakta” nedanför scenen så att ingen hoppade
över avspärrningarna. Jag tog inte med Lork och det var jag glad
för. Jag tror inte han hade brytt sig för oväsendet men
vi stod nästan precis vid högtalarna och man kände hur det
dunkade i hela kroppen.
Behållningen var att stå och titta
på tjejerna som stod längst fram. De flesta kunde alla låtarna
Danny sjöng och på en del rann tårarna i floder när
han sjöng ”Öppna din dörr” Sedan skulle vi se till att han
kom fram till sin bil utan att han blev överfallen av sina fans, men
det gick bra. Jag var jättetrött, men inte Lork. Som tur var
bjöd Carina (min dotter) och Lasse på grillat och det var skönt
att bara sätta sig till ett dukat bord.
I morgon är det sökträning.
Och YES YES YES Magnus och Mr Gere vann SM guldet
även i år i Skyddshundsgruppen i Piteå!
Torsdag 23 augusti 2007
Varje år på min semester brukar min
spårkompis Carina och jag åka till Förmedlingscentralen
i Tyringe och gå och rota lite bland grejorna där. Det är
roligt att gå där och strosa och alltid hittar man något
som man egentligen inte har användning för. I år kostade
det onödiga ca 300 kr. Suck!
Efter ca 3 timmars snurrande i affären har
man ont i fötter, ben och rygg och då är det gott att gå
till ”restaurangen” och äta en höjdare: Skånsk Äggakaga
med bacon och lingon. Den föder lita nostalgitankar, min mor gjorde
äggakaga (äggkaka) ganska ofta. Det var lätt och snabblagat
när vi jobbade ute på gården.
Efter en kopp kaffe och en skorpa, nej det var
nog en bakelse förresten, letade vi upp en fin skog i utkanten av
Tyringe och Carina lade ett spår till Lorken. Det var perfekt för
det var alldeles nybökat av vildsvin och man kände doften av
dem. Lork hade inga problem med spåret förrän vi kom några
hundra meter från slutet. Antagligen var det en ekorre som störde
honom för han ställde sig och glodde rakt upp i ett träd
och vi hörde hur det kom kottar nerdimpande. Han sneddade därför
i en vinkel, men sedan gick det bra resten av spåret.
2 spårpinnar, 2 skogspinnar, 1 snusdosa,
1 långpinne och naturligtvis hans burk med mat på slutet. Han
ser så läcker ut när han öppnar sin snusdosa. På
ett ställe vi kom förbi gick en massa kor på en äng
vid sidan om spåret. Naturligtvis kom de farande och undrade vad
detta var som kom ångande i skogen.
Det såg så roligt ut på Lork
för när de kom fram åkte hans svans upp, han sneglad på
dem under tiden han spårade, men han hade inte tid att stanna. Det
är bra när man får lite sådana naturliga störningar
i spåret.
Vi fortsatte hem till Carina i Stavershult och
när vi körde genom Perstorp, Oderljunga och Bälinge var
det rena nostalgitrippen för min del. Jag är som sagt uppfödd
i Perstorp, men oj vad allt har förändrats. Men visst kom jag
ihåg när man var och dansade på Bygdegården i Oderljunga,
gick på simskola i Bälingesjön och mycket annat som kanske
jag skall behålla för mig själv?! Vi åt kantarellmacka
och sedan gick vi en runda med Lorken och Lina. Carina bor med skogen runt
husknuten och det är skönt att bara gå och strosa och slippa
tänka på klockan.
Onsdag 22 augusti 2007
Idag är det onsdag och skyddsträning.
Lork och jag har haft två slödagar
denna veckan. Det är bäst att passa på för på
måndag är
semestern slut och allvaret börjar igen.
Vi var tvungna att gå igenom vad vi skall
visa upp på Bjuvsfestivalen på lördag.
Och vi är sent ute som vanligt. Vi började
ändå prata om detta för ett par månader sedan.
Ack ja!
Vi är fem från gruppen som skall visa
upp olika moment. Tanken är att visa hur man kan börja lära
in gripandeövningar osv. för att till sist visa Lork som är
färdig skyddshund.
Ikväll blev det ingen ”riktig” träning
för vår del utan mycket prat om hur vi skall köra de olika
hundarna.
Bjuvs BK hade valpkurs och de kom och frågade
om de fick titta på lite när vi tränade och om vi kunde
förklara lite om vad skyddet innebär.
Det tycker jag är bra att man gör så,
eftersom många undrar vad vi sysslar med när hundarna skäller
och det kan vara allmänt stökigt.
Vi använder sällan pisk i vår
träning men det kan vara bra att förklara att vi PISKAR INTE
hundarna, utan har den som en förhöjande faktor i t ex anskällningar.
Nu skall jag sätta mig ner och skriva om
det vi skall visa upp på lördag.
Lördag 18 augusti 2007
Sökträning stod på programmet
idag. Jag tänkte fortsätta träna på det sättet
som vi gjorde på lägret. Det vill säga med bara en boll
och toleranser.
Figgen har bollen synlig på marken eller
i handen, och ändrar ställning från liggande till sittande
och vice versa och Lorken får inte vare sig ta bollen eller gå
nära figgen.
Jag kommer fram och rör mig runt dem för
att han inte skall bli störd av att jag kommer svävande på
snabba fötter!!??
Ack nej, det låter mer som en tanks när
man tar sig fram i skogen.
Jag plockar upp eller fram figgen, får
bollen och jag belönar med den.
Vi började med öppna figuranter och
det verkade gå hyfsat bra.
Han ville gärna någon gång försöka
provocera sig till bollen, men tji fick han.
Bra jobbat tjejer, man skall sätta ”karlarna”
på plats!
Pirita gömde sig heldold, beväpnad
med TVÅ vattenpistoler.
Tur att ingen såg henne när hon gick
ut, jag tror folk hade undratvad vi håller på med.
När han kom ut ville han sticka in ”snudan”
till Pirita, men backade när han fick en stråle vatten på
sig. Han kollade runt om, men försökte inte krafsa sig in till
Pirita.
Ett steg på väg som jag får
se som positivt.
När jag närmade mig försökte
han ta sig in ”köksvägen” d v s vid Piritas fötter och struntade
i när hon sa ”backa” och sprutade vatten på honom. Jag fick
låta min ljuva stämma ljuda och då backade han ut. Det
är med all säkerhet så att han triggar på dolda figgar
och känner konkurrensen när jag kommer fram. Man ser stor
skillnad vid öppna och dolda figuranter.
Men han skall väl lära sig, han också.
Vi avslutade med att Helen låg bakom en sten inrullad i en presenning.
Här skötte han sig nästan klanderfritt, men vi får
träna en del på att han
lugnt skall sitta kvar när jag plockar fram
figgen. Sedan får vi kanske skifta lite på hur vi belönar,
så det inte blir som Pirita sa att kanske bollen annars blir det
primära och inte figgen.
Man kan ju plocka fram figgen och sedan belönar
figgen genom att kasta bollen bakom honom och han och jag leker. Lork tycker
om att bli kelad och då kan man kanske göra så att figgen
följer med en liten bit från legan och myser med honom, men
leker inte alls med bollen. Vi får vara noga med att han inte får
ha någon nära kontakt med figgen i legan.
Efter söket körde vi upplet.
En rolig ruta som sluttade brant ner och som
var kämpig att ta sig uppför. Han hittade snabbt 3 föremål
och efter lite snurrande hittade han även det 4:e. När vi kommer
hem är han lika pigg som vanligt, det är bara matte som stapplar
in genom dörren och under stön och stånk tar av sig kängorna.
Onsdag 15 augusti 2007-08-15
Idag har jag tagit mig i kragen och ringt till
sjukhuset i Ängelholm.
I början på mars stelopererade jag
höger tumme, gick gipsad i 7 veckor och allt verkade bra. Sedan lite
mer än en månad tillbaka har tumleden rodnat (!?) och det ser
ut som om jag har en inflammation. Jag har kvar 2 stift och lite ståltråd
för att hålla tummen i rätt vinkel när den läker
ihop. Det är förmodligen stiften som oroar i leden.
Jag hade likadant när jag stelopererade
långfingret på samma hand, men det ena stiftet kröp ut
ur fingret. (Det låter som en Alien film) Jag har ganska ont i tummen
och har alltid ett bandage när jag tränar eftersom det gör
sa...ns ont om jag stöter till den.
Men som vanligt är det omöjligt att
komma till läkaren som har opererat.
Jag fick tid till den 10 september. Blir det
för jäkligt får jag åka in på akuten, men det
drar jag mig för. De kommer antagligen inte att göra något
ändå.
Så det är bara att bita ihop tänderna
och se glad ut.
Skyddsträning.
Ikväll var vi och tränade skydd, Lork
och jag.
Hela eftermiddagen regnade det rejält, men
när vi skulle träna sken solen. Jag hade bestämt mig för
att träna transporter (uschamej), förflyttningar i munkorg med
utbackningar och sändande för bevakning i munkorg.
Det ligger inte för Lork att backa ut, men
jag inbillar mig att kör jag det konsekvent på träning,
kanske han minns lite av det till tävling, eller?
I ärmen: transport med överfall, förflyttning
med passivitetssläppande, och modprov.
Vi kan aldrig göra ett ”mesigt” modprov
för han triggar inte igång tillräckligt på det, utan
de måste vara ett modprov som är ”menat” Transporterna i både
ärm och munkorg gick bra.
Innan gjorde jag så att figgen stannade
efter vinkeln, men nu låter jag figgen fortsätta gå och
så stannar jag istället.
På så vis måste Lork hålla
koll även på mig.
Minsta lilla han drar framåt efter vinkeln
är jag lite ”otrevlig” i rösten.
Utbackningar efter stötarna var segt idag.
Men vi kämpar vidare. Sändandet där är han ren, men
tappar lite fokus när jag kommer fram.
Men det har jag genomgående i alla moment
och får försöka göra det bästa av det. Jag antar
att det är konkurrensen om figgen som orsakar det.
Släppande körde vi med två figuranter
och det har han hajat, men vi får se nästa träning för
då kommer jag att köra ett modprov med kommenderat släppande
på håll.
Vadslagning.
Det kommer att bli vadslagning på vår
nästa skyddstävling: släppa eller inte släppa, det
är frågan!
Vi har alltid genomgång efter varje träningstillfälle
och det är nyttigt.
Uppvisning på Bjuvsfestivalen.
Ikväll diskuterade vi även vad gruppen
skall visa upp på Bjuvsfestivalen. Vi har ca 40 minuter till vårt
förfogande och skall sätta ihop ett program.
Det är även bestämt att vi skall
gå med i karnevalståget.
Tisdag 14 augusti 2007
Idag har vi varit och spårat och tränat
upplet.
Carina har låtit sin ena hund Nemo somna
in, så det var lite konstigt att inte ha någon hund att gå
spår till.
Lina som Carina tog hand om för ca 3 år
sedan var 7 år när hon kom till Carina. Lina var mycket hunsad
och osäker, men hon har fått en härlig ålderdom hos
Carina.
Hon spårar inte men brukar vara med på
uppletet.
Spåret.
1:a spåret var ca 500 m långt, 2
skogspinnar, 2 vanliga, en långpinne, 1 snusdosa med gottigottgott
och en slutburk med mat. Upptaget tog han på rätt håll.
Yes! yes! yes! Man får passa på att hurra när det går
bra.
Spåret gick mest i lövskog och under
tiden vi satt och fikade kom det folk med hundar promenerande rakt över
spåret. Vi tycker inte det gör någonting, det är
bra störningsträning i spåret.
Carina hade gått i en stor ögla och
korsat sitt eget spår, men Lork missade öglan och tog upp utgången
utan att följa hela öglan runt och på så vis missade
han långpinnen.
Jaja man kan inte få allt här i livet.
Men jädrar vad han drog i spåret. Han har alltid bra drag, men
idag var det alldeles kopiöst. Jag fick vira linan två gånger
runt handen och verkligen hålla emot. Allt med tillbaka utom långpinnen.
2:a spåret var ungefär lika långt,
men med mera terrängskifte. Samma antal apporter som i 1:a spåret.
Granskog, lövskog, öppen mark med gräs och in i granskog
igen.
Upptaget på rätt håll och spåret
gick bra tills vi kom ut från lövskogen och ut på den
öppna marken där det brukar vara mycket vilt. Vi har inte varit
på det här stället på länge och Lork blev plötsligt
”snusig” och hade stundtals lite strul med att följa spåret.
Andra dofter tog liksom över lite.
Det är inte ofta man ser det här beteendet
hos honom, så vi tog det med en nypa salt. Jag talade om för
honom vad som gällde (han tål det eftersom hans motivation i
spåret är hög) och han samlade ihop sig och fortsatte spåret.
Vi hade alla apporterna med oss tillbaka och som vanligt går det
inte att återanvända någon av träapporterna eller
snusdosorna.
Vi har ungefär tre gånger så
många pinnar med oss tillbaka som Carina lagt ut, men Lork ÄLSKAR
att massakrera dem och han tycker det är jättekul när vi
leker och busar vid apporterna.
Uppletet är inte mycket att orda om. 4 skick,
4 apporter.
Således en ganska bra dag i skogen.
Måndag 13 augusti 2007
Jaha, nu är man hemma från lägret
i Landskrona.
Ok, egentligen kom vi hem i går kväll,
men jag var ganska trött och orkade inte skriva något.
Jag hamnade på soffan och somnade framför
TV:n och vaknade halv två inatt.
Det var bara att tvätta sig och försöka
somna om.
Nu till lägret.
Vi samlades i fredags till gemensam lunch kl
12.00 och sedan hade vi genomgång och indelning av grupperna och
info om tidsprogram.
Vi var 8 i varje grupp (sök, spår
och skydd) och delades in i grupp om 4 deltagare.
Det var bra för på så vis hade
vi bra med tid till varje hund.
Efter lunchen hade instruktören praktisk
inventering av deltagarna.
I söket var Maria Vieweg instruktör
och hade Arne Jonsson till sin hjälp att hålla reda på
oss, tider och fikakorg.
Maria kör malle och deltog på 2006
års SM i Skyddshundsgruppen och hon deltar även i år i
Piteå.
Lork och jag har träffat Maria på
en del skyddsläger innan, så jag vet att hon har en bra kunskapsnivå
även i söket.
Jag ville få lite idéer om hur vi
skulle kunna få Lork helt ren hos figgen och Maria figgade till honom
för att kunna bilda sig en uppfattning om hur han är ute hos
figgen.
Kl 18.00 var det dags för middag och det
smakade jättebra. Grillat, mums.
Efter middagen var det teori om lydnad och upplet.
Anki Mohlin höll i lydnaden och Bengt Hansson
i uppletet. Båda två välkända i tävlingssammanhang.
Efter teorin var det dags för öl, vin, cider och det gick att
köpa ostbricka om man ville det.
Och så var det naturligtvis mycket prat
om hund och hundträning. Men när kl var ca 22.30 gick de flesta
och lade sig.
Man vill ju vara pigg och kunna ta till sig det
man har chans att lära på lägret.
Och hur skall man kunna kräva av hunden
att den skall vara på alerten om man själv inte är det?
Vi var ett antal som sov i klubbstugan och en
del hade husvagnar med sig.
Lördag morgon var det frukost mellan 07.00-07.45
och sedan skulle vi (sökgrupp 1) åka ut till sökrutan.
Resten av gruppen skulle träna upplet.
Vi var ute i Saxtorpsskogen och vilken service
lägret gav oss.
Två figuranter som bara stod till vårt
förfogande!!
Vi behövde inte figga alls utan kunde bara
gå med och titta på de andra tre hundarna.
Vid inventeringen körde jag Lork som vi
brukar göra och idag hade Maria lite idéer om hur man skulle
kunna få honom att tåla större toleranser ute hos figgen.
Jag hade också tänkt till lite innan
lägret.
Första figgen låg i en stor rishög
och Lork försökte naturligtvis ta sig ner till figgen.
Då kom vattenpistolen bra till pass och
han backade ut.
Sedan försökte han nå figgen
från alla håll, men gav upp höll sig en bit ifrån
och skallade.
På nästa skick låg figgen ner
och hade en kong i handen.
Figgen reste sig, satte sig ner, lade sig ner,
reste sig igen och Lork fick INTE röra kongen eller närma sig
figgen.
Under tiden tog jag ut till dem, rörde mig
runt, berömde Lorken och var gång han försökte närma
sig figgen eller tappade fokusen på honom, SPLASH så kom det
en vattenstråle rätt i nyllet på honom. Lorken blev lite
sur men rörde inte figgen och intensiteten i skallet blev avsevärt
bättre.
På nästa skick låg figgen
i en nergrävd låda.
Lork markerade bra och likadant här: inte
ner till figgen för då kom en vattenstråle.
Likadant när jag plockade fram figgen så
fick han varken närma sig figgen eller försöka ta kongen.
Vi la mycket tid vid toleranserna och att jag
skall kunna ta mig ut till honom utan att han tappar fokus på det
han skall göra. Maria lade sig på rygg med benen upp mot ett
träd och Lork blev väldigt konfunderad när han kom ut till
henne.
Först tittade han upp mot trädet, men
där fanns inget huvud utan bara ett bar ben och han såg verkligen
dum ut. Precis som om han tänkte: va, en människa utan huvud?!
Han skötte sig bra under resten av passet.
Efter lunchen var det vår tur att träna
upplet.
Lork gjorde ett kanon upplet och Bengt sa att
han hade inget att tillägga utan han var verkligen imponerad av Lorks
arbete och att vi har gjort ett jättefint jobb vid inlärningen.
Vi skulle köra två gånger, så
andra gången lade tre föremål på rad bara för
att han skulle göra något.
Han plockade dem jättefint och hade inga
problem med orken efter sökpasset.
Man kan se att motivationen hos vissa hundar
fattas när de blir trötta.
Men så länge Lork får jobba
självständigt har han hur mycket ork kvar som helst.
Så var det middag igen, grillspett med tillbehör
och det var inte fy skam.
Efter middagen var det avsatt 1½ timme
till ett föredrag som Jan Gyllensten höll.
Han pratade om att lyckas på träning
och tävling och man får säga att den mannen har en otrolig
förmåga att fånga allas intresse.
Föredraget var mycket intressant och tiden
gick fort.
Sedan var det lite hundtjat m.m. och vi var i
säng vid 23 tiden.
Söndagen började med lydnad (grupp 2
var ute på söket).
Anki har mycket idéer om inlärning
och tips och råd att förmedla.
Det är bra med helt andra ögon på
träningen, man fastnar lätt i sina gamla idéer.
Efter lunchen bar det ut till sökrutan igen
och Lork fick gå både tomslag och hitta figgar och vi fortsatte
med toleranserna ute hos figgen. Han gick bra tomslag och skötte sig
bra. Det man märker är att han blir lite triggad av tomslag.
Vi var tillbaka på klubben strax efter 16
och då var det dags att plocka ihop säng, saker och skriva utvärdering
av lägret.
Sedan var det gemensam avslutning och lite ”uppskattning”
till instruktörerna.
En stor eloge skulle jag vilja ge till
kökspersonalen, lägerledningen och inte minst till våra
figuranter Dennis och Elin.
Det blir läger igen nästa år och
då får man väl se om Lork är ”fit for fight”.
Onsdag 8 augusti 2007.
Skyddsträning i Bjuv på kvällen.
Puh, så varmt det har varit idag. Jag har
världens huvudvärk, men det är bara att ta på sig
träningskläderna och styra kosan mot Bjuv.
Man skall kanske vara glad att man har ett huvud
att ha ont i eller så har man ont för att det har blivit torrsprickor
i trähuvudet.
Ingen större sensation i skyddsträningen.
Jag tränar mycket släppande med belöning,
så att Lork inte tycker att han förlorat för mycket på
att släppa.
Sedan får man kolla av så han inte
förväntar sig att bett efter varje ”stå stilla” och det
blir så på modprovet att han släpper, lämnar figgen
för att kolla om det finns en annan figge i närheten.
Fredag fm åker vi till läger i Landskrona
som pågår till söndag kväll.
Lägret startade i fjor och då var
vi med i spåret.
I år är vi med i söket.
Jag återkommer med nyheter på söndag
kväll eller om jag är för trött blir det på måndag.
Tisdag 7 augusti 2007.
Idag körde Lork och jag ner till L-krona
och Securitas planträning.
Vår instruktör har semester så
vi var bara 4 hundförare som kom.
Jag tycker att man kan träna även om
instruktören inte är där.
Vi tränade först upplet. Lork tog sina
4 föremål utan större problem.
Lite strul hade han med en kummiklump som jag
vet att vi har haft förut och den gillar han inte. Men han tog den
till sist.
Sedan satt vi och pratade lite. Det var på
gränsen för varmt att träna skydd, så vi avstod från
det.
På kvällen var sökgänget
uppe vid ”kraftis” (Bjuv Bk:s marker på åsen).
Vi tränade kondition med en del av hundarna,
markeringar, budföring och upplet.
Det var varmt fortfarande på kvällen
och det tog på hundarna.
Föraren går på en tänkt
stig, sedan går det två personer ca 50 m ut på var sin
sida om föraren.
Sedan skickar man hunden till den ena hjälparen,
hunden får korv och sedan kommer han tillbaka till mig och jag skickar
honom till den andra hjälparen.
Sedan håller man på så växelvis
ca 3-400m i en stundtals ganska tuff terräng.
Lork var ganska trött, men tyckte att det
var kul.
Uppletet gick ganska bra. 3 föremål
var ingen svårighet, men det 4:e hittade han inte.
Det v ar en liten, liten leksak och eftersom
det inte var någon vind alls hittade han det inte.
Men det som är bra med Lork är att
han ger inte upp utan letar hela tiden.
Fast han ibland är på väg inåt
kallar jag sällan in honom, han vänder själv och letar utåt
igen.
När vi kom hem var vi ganska så trötta,
eller rättare sagt jag var trött, inte Lork.
Torsdag 2 augusti 2007
Idag har vi varit på planträning i
Landskrona.
Securitas har träning där tisdagar
och torsdagar mellan kl 11.00-15.00.
Och gissa vad Lork och jag tränade..??
Jo, släppande naturligtvis.
Eftersom han blir riktigt förb...ad när
hotet kommer vid ett modprov körde vi det och med en 2:a figge bakom
mig så han fick belöning för sitt släppande.
Han börjar ”haja” att han får belöning
när han släpper, men sedan får vi se om han släpper
när jag bara har en boll eller en kamprulle att erbjuda.
Det är som att erbjuda någon att välja
mellan en tusenlapp och en tjuga.
Nu jobbar jag bara fredag, lördag och söndag,
sedan är det SEMESTER.
Onsdag 1 augusti 2007
Idag var det spårdags med Carina (Lorks
egen spårläggare) i Kågeröd.
Bra ställe att träna på för
där är jättemycket vilt, både vildsvin och klövvilt.
Carina la ut två spår på ca
500-600m/spår.
Två vanliga pinnar, en skogspinne, en långpinne
(fast inte i slutet),en snusdosa med hjärta i och en slutburk med
hundmat i.
Han öppnar själv snusdosorna och gör
det så fint att det inte syns några märke.
Men sen får han leka med dosan och då
liknar den ingen snusdosa längre.
Han får göra likadant med pinnarna
och massakrerar dem totalt och ändå har jag inget märke
på pinnarna när vi tävlar.
Någon har frågat mig hur det kommer
sig och jag svarade att jag talar om för honom att nu är det
tävling och då får du inte tugga på pinnarna!!??
Tro det den som vill.
På första spårupptaget låg
spåret långt ut, ca 30 m. Han bakspårade och jag skickade
om och då gick han naturligtvis rätt håll.
Den som kommer på hemligheten bakom det
här med bakspår kommer att bli miljonär genom att skriva
en bok.
Lork fick verkligen koncentrera sig för
spåret gick genom nybökad mark av vildsvin och spår efter
nyligen passerat vilt.
Han klarade det galant.
På nästa spårupptag låg
spåret nära och han tog det fint och gick åt rätt
håll.
När vi kom till första pinnen letade
han som attan runt en rishög.
Och mycket riktigt därnere låg en
pinne.
Det är så att när Carina går
spår vet man aldrig vad som händer och det är både
roligt och lärorikt och jag har lärt mig lita på Lork och
han måste verkligen koncentrera sig.
Spåret gick över en bäck, upp
på grus, sedan asfalt ut i skogen igen och över bäcken.
Rätt som det var började han snurra
som om det var en spetsvinkel.
Men han vände och gick tillbaka i samma
spår och vinklade sedan vänster.
Carina berättade att hon hade gått
rakt fram ca 20 m, gått tillbaka i samma spår och sedan vinklat
vänster.
Bra jobbat av Lork.
Vi avslutade med upplet och det gick bra.
På kvällen var det skyddsträning
i Bjuv.
Jag fortsatte med släppandeträningen
och ägnade även lite tid till transporter i munkorg och ärm.
Transporter kan man inte träna för
mycket. De kan vara hur bra som helst på träning men på
tävling glider Lork fram och vi hamnar på 6 eller 7 i betyg.
Söndag 29 juli 2007
Lork och jag har börjat träna sök
med sökgruppen i Bjuv.
Jag har bara tränat några sökmarkeringar
innan vi tävlade DM i skydd 2007 och blev DM-mästare 2007.
Konstigt nog hade vi 10-10 på avsöket.
Idag var vi ute i skogarna vid Kolleberga.
Jättefin sökruta, men ganska tungsprungen.
Ja, jag har kommit underfund med att söket
egentligen inte är något för gamla käringar!
Vissas gånger efter vi har tränat
har jag stapplat i säng på kvällen totalt slut i huvud
och ben.
Men det är kul och det tycker Lork också.
Men det vi måste träna på är
att han skall vara ”ren” ute hos figgarna.
Han vill gärna buffa lite för att se
om de har någon boll eller godis.
Och eftersom han är skallhund blir folk
rädda för honom. Inte i sökgruppen för de vet att han
är snäll. Men jag kan tänka mig på en tävling
och speciellt om de vet att han är en skyddshund.
Idag skulle vi träna dolda figgar för
första gången.
I ett litet tält som vi spänt upp mellan
två träd och höljt med grenar och buskar lade vi en figge
och drog igen dragkedjan helt.
Jag skickade Lork och oj vad han fick leta innan
han hittade var vittringen kom från.
Han försökte komma in till figgen från
alla håll, men när det inte gick, hoppade han upp och tog tag
i taket på tältet och försökte dra det med sig.
Så jag fick skrika ”NEJ” och då släppte
han.
Det var stökigt att plocka fram figgen,
han var ganska upphetsad av att inte ha fått tag i figgen själv.
Sedan körde jag ett tomslag som jag egentligen
inte var nöjd med. Han gick lite för grunt.
Nästa slag var på en figge som låg
i en håla, överbyggd med kompostgaller och ris.
Han fattade galoppen direkt och försökte
krypa ner till figgen.
Figgen försökte få honom att
backa, men det satt långt inne.
När det är synliga figgar använder
vi oss av två kongar och så får han släppa den ena,
backa ut och så kastar figgen den andra till honom och håller
på så.
Han får absolut inte hämta något
hos figgen.
Efter att jag skickat 4-5 slag till provade vi
gömslet igen.
Helen kröp ner, men han var lika sugen på
att komma ner till figgen och ville inte backa ut.
Så det blir en liten nöt att knäcka.
Efter söket körde vi upplet. Lork tycker
det är roligt och har inga problem att hitta föremålen.
Tyvärr tuggar han lite, men jag kivar inte
med honom.
Lördag 28 juli 2007
Idag hade några av oss från skyddsgruppen
bestämt att vi skulle träna
skydd i Laröd (HelsingborgsBK) kl 08.30.
Det var Håkan som har ny liten valp som
heter Cooper, Lork och jag, Janne med häxa
och Mauri med Mr X.
Jag koncentrerade mig mest på släppandet
och hade verkligen försökt tänka till hur jag skulle lösa
Lorks ovilja att släppa.
Jag har kört vatten innan och lyckats bra
med det, men har fått att han rundar figgen för att kolla om
han har något i handen och då tappar han bevakningen.
Så jag tänkte jag skulle prova något
annat.
Jag har börjat träna på att få
honom att släppa under kamp med hjälp av två figgar som
växelvis drar honom på sig när jag kommenderar ”stå
stilla”.
Jag tror att kan han släppa under kamp,
så kanske det blir lättare att få honom att släppa
vid passivitet och när jag kommenderar.
Fredag 27 juli 2007
Idag har vi börjat göra en hemsida
till Lork.
Rolf som är webbmaster kommer att hjälpa
mig till att börja med att lägga upp sidan
så den blir bra.
Jag har tänkt på en hemsida länge,
men det har inte blivit av.
Det tar ett litet tag innan allt har kommit på
plats, men ha tålamod.
Dagbok 2007 december-november
-
oktober
- september - augusti
- juli
Till Startsida
UPP
